Jag sa - Nejnej, snarare för mycket. 

Då frågade du mig om jag verkligen menade det där. Och jag sa ja.

Fast egentligen så menade jag inte det. Egentligen så ville jag bara skaka om dig där och då och säga; Jaaa, vi umgås för lite. Påtok förlite. När vi inte ses så smärtar det i mig. För jag saknar dig så sjukt mycket.

Varför jag inte sa så istället vet jag inte. Och om jag ångrar mig? Njaa. Jag kan inte förstå att en annan människa kan få mig att må så bra. Att du har den makten över mig.