Grattis på 85 år dagen


Besökte minneslunden igår, morfar fyllde nämligen år. Han blev 85 år. 19 år sedan du dog nu morfar, jag var ett. Skulle fylla 2. Saknar dig<3

Got my head spinning

No kidding. Hjärnan går på högvarv och hjärtat saknar. 
 

Imorgon är det mitt andra pass på McDonalds - spännande. Och fortfarande nervöst. 
Simon kommer hem redan på onsdag - och som jag saknar. REDAN! På torsdag och fredag är det sedan jobb på stadshotellet. Men det är lugnt. Jag får sova bredvid hjärtat redan på onsdag, och pussa lite på honom på torsdag. Min fina <3 

Beställde hem en klänning idag också. Köpte den på Vero Moda. 
En maxiklänning, asfin och tydligen -POPULÄR- tyckte den satt bra på stan men när jag provade hemma så såg jag - en storlek mindre kanske..? Så, sagt och gjort. Beställt! Förhoppningsvis kommer den på onsdag så jag kan ha den på torsdag, när hans kusin Emma tar studenten. 

Åh, min fina. Kom hem nu så jag får krama och pussa dig!!! 

Justja, det är 2 juni idag. Vi har REDAN vart tillsammans i en måndad. Shit. 


 

"Vi umgås för lite"

Så sa du idag. Vi umgås för lite. 
Jag sa - Nejnej, snarare för mycket. 
Då frågade du mig om jag verkligen menade det där. Och jag sa ja.
Förlåt om jag sårade dig. Det ville jag inte göra.

Fast egentligen så menade jag inte det. Egentligen så ville jag bara skaka om dig där och då och säga; Jaaa, vi umgås för lite. Påtok förlite. När vi inte ses så smärtar det i mig. För jag saknar dig så sjukt mycket.

Varför jag inte sa så istället vet jag inte. Och om jag ångrar mig? Njaa. Jag kan inte förstå att en annan människa kan få mig att må så bra. Att du har den makten över mig. 

Jag tror jag börjar falla för dig. Fast det har jag gjort ett tag. Men inte insett det förrens nu. Förlåt. 



Ytterligare en tid som gått

Att säga att jag är dålig på att blogga är underskattat. Jag är asdålig. 

Det händer bara inget som jag finner tillräckligt intressant för att skriva ut på nätet. Typ. 
Förutom att jag har en praktik nu. Det är askul. 

En annan sak som inte är lika kul alls är att jag glider ifrån en väldigt nära vän till mig allt mer. Vi har känt varandra i över 3 år och brukat Skypa dagligen. Men dagar blir till veckor och snart blir väl veckor till månader.. 

Först slutade jag höra av mig. Sedan började jag igen. Och nu slutar han. 

Han ska ju åka iväg sedan i sommar. Han blir borta i ett år. Kanske två. 
Men risken att han inte kommer hem finns. Risken att jag måste fortsätta mitt liv utan honom finns. Det är en risk jag inte vill ha. 

Så jag tror att jag omedvetet (dock är jag medveten om det nu!) drar mig undan. För jag vill inte stå på hans begravning om ett år. Eller två. 

Han tror inte att militären eller som han säger så fint peacekeeping operations, vill ha honom. 

Men jag vet att dom vill det. Jag känner på mig det. Hela min jävla magkänsla skriker det. 

USCH. 
Om du läser detta. Trots din dåliga svenska, så MÅSTE du komma hem igen. Fattar du det? Du har inget val. 

12 - 12 - 12

Idag så var jag hemma från skolan. 

Imorgon ska jag dock gå. Har städat buren åt råttorna, det stank verkligen i mitt rum.. Sedan så flyttade jag ut Sickan och råttorna för att vädra ut mitt rum. Jag hade fönstret öppet i 3 timmar.. Så nu lär det inte lukta! 

Imorgon är det den 13 december, alltså Luciadagen. Idag så har jag kollat på Mysteriet på Greveholm. Den från 1996, så otroligt rolig! Tänk, snart är det julafton. Och sedan nyår. Nej, nu måste jag fortsätta med mitt religionsarbete och sedan hoppa in i duschen. Ska sova med en hår donout i håret idag, så att jag har lockigt hår till Lucia imorgon. Skojs skull och lite annorlunda! 
 
Vet inte om jag har laddat upp den förut men ni får se den igen. Min fina lilla tös♡
 

Liten har blivit stor.

För 14 år sedan så blev jag storasyster för 2:a gången. 
 
Men det var för 14 år sedan. Då var du en liten skrutt. Som sov och åt. Och sov. Och åt. När du blev lite större och var vaken mer så brukade Ida trycka in nappen i din mun varje gång du spottade ut den. Och rensa bort strumplogg mellan dina tår. Du sprang runt med din lilla apa Herr Nilsson. Eller, liten och liten var han ju inte. Han var ju stor. 
Kommer du ihåg hur vi brukade gå runt inne på HM och kolla efter kläder åt Herr Nilsson? Eller när han var ute med oss och åkte pulka. Eller den gången när du, jag, Ida och Alissa byggde den där snökojan? Hur du brukade kalla min kompis Josse för storficka? Blev det pinsamt nu?.. 

Jag kommer ihåg när du skulle börja ettan. Hur spänd du var över att få läxor. Du ville ju också göra läxor. Det såg ju så kul ut. Nu går du i åttan och jag vet att läxor är det värsta du vet. Snart börjar du 9:an. Jag tar studenten och Ida går ut 9:an. Och börjar gymnasiet. Jag kommer ihåg när du var en liten skitunge som alltid skulle jävlas med mig. När du sprang runt vardagsrumsbordet och jag jagade dig. Hur du skrattade. Som sedan gick över till gråt. För du var trött och orkade inte springa mer. Hur du sprang in i mitt rum och jag knuffade ut dig. När du sedan la dig på golvet och jag drog i dig. En arm eller ett ben. Och drog dig över alla trösklar in till ditt rum igen. Du ställde dig upp, tog sats och sprang in igen. Du garvade. Jag var arg. Helt röd i ansiktet. 

Johanna med hennes högt älskade Herr Nilsson i famnen, och Ida i den gula jackan.
 
Nu är du 14 år. Så stor du har blivit. Älskade syster♥