Jag visste varken ut eller in. Och om jag ska vara helt ärlig så tänkte jag inte på dig. I början gjorde jag det. Men sedan försvann du bara. Du fanns inte mer. Du lämnade mig. 

 

Och allt kom inte tillbaka förräns idag. 

 

Jag och min mamma satt och åt lunch i köket. Hon frågade mig: "Vad var det där? Det såg ut som en hund"

Jag såg ut som ett frågetecken. Men tog med mig en macka från skafferiet och tog på mig skor och jacka och sprang ut. 

Inte lång stund efter så kom jag ifatt. Det var en hund. En Siberian Husky. 

 

Efter att ha jagat efter hunden ett bra tag så stannade den äntligen. Hade det inte varit för kvinnan som var ute och gick med sin hund så hade jag aldrig fått stopp på den.

Och allt gick bra.

 

Jag saknar dig. Jag kan inte fatta att du är borta. Det var inte ens min hund som jag höll om. Det var inte ens min hund. Jag jagade en annan människas hund. Vad gjorde ägaren till hunden? Hunden hade ju inte ens ett halsband. 

Jag saknar dig Charlie. Du fattas mig. Du fanns alltid där när man behövde dig. Min finaste lilla vän♥