Och det kommer du alltid vara. Det var med tunga steg som jag klev in i entrén hos veterinären i torsdags. Jag höll dig hårt i min famn. Jag ville inte släppa taget. Och det har jag inte gjort. Än. 

Det är på nätterna som allt kommer krypande. Långsamt. Smärtan blir outhärdlig. Du är fortfarande mitt allt. Fast du är så ofantligt långt borta. Jag vet att jag måste släppa taget om dig. Men jag vill ha dig här. Ett tag till. En hel evighet till. Hade jag fått bestämma så hade du varit odödlig. Men nu är det inte jag som bestämmer. Nu har du i alla fall inte ont längre. Men du lämnade mig här. Ensam. Tom. Trasig. Du har inte ont, men jag har en sådan smärta som är obeskrivlig. Den går inte att förklara. Och går inte att göra något åt. 

Du var meningen med mitt liv, min hela värld. Du är fortfarande meningen med mitt liv. Du är fortfarande hela min värld. Du är min kärlek. The love of my life. My entire world. The meaning of my life. Du blev 14 år och 5 månader. Min fina prins, min gris, min julskinka. Så många namn som du fick. Men kärt barn har många namn. 

 

Jag vill tacka dig för tiden jag fick med dig. Jag fick uppleva något otroligt stort. Kärlek utan krav. Vad du än gjorde så älskade jag dig. Nå enormt. Tack min fina prins för att jag fick uppleva det finaste och renaste som finns på denna jord. Kärleken. Den kravlösa kärleken. 

Nu springer du därborta på de evigt gröna ängarna. Med Lucas. Din mamma och pappa. Och alla dina syskon. Ni leker, äter tills ni kiknar och sover i det gröna gräset. Du vaknar av solens strålar som bländar dina bruna ögon. Solen glimmar i din kopparfärg. En ny äventyrsfull dag för dig. Där kan du jaga så många harar och fåglar du bara vill. 
Men en dag så kommer jag vakna bredvid dig. Jag kommer kasta den där sälen åt dig hur många gånger som helst. Vi kommer gå på långa promenader. Ligga och torka i solen efter badet. Och bara mysa med varandra igen. Men den dagen kommer inte nu. Men när den dagen kommer. Då blir jag hel igen. 

Glöm aldrig att jag älskar dig nå otroligt mycket Charlie. För det gör jag. Mer än vad du tror. Att låta dig få din sista vila var det jobbigaste jag någonsin har varit med om. För man hinner med så mycket ändå på 8 år. Nu har jag bara minnena kvar. Och alla bilder på dig. Jag älskar och saknar dig Charlie. Min finaste prins.